1. |
||||
En ängel gav älven sitt namn igen
För att återställa friden
Kvällarna blev allt ljusare
Men ödet kom klätt i svart siden
Så ironiskt att just du skulle lyckas
Simma din väg från tiden
Varför vissnar vissa löv i maj?
Det kan ha varit påsktid
Det kan ha varit höst
Det finns alltid löv som faller
Och ett skall falla först
När ytan är som lugnast
Känns fallhöjden som störst
Varför vissnar vissa löv i maj?
Blind och ensam på vägen
En väg kantad av skuld
En skuld som fiskar på djupet
Med krokar av renaste guld
Sök dina ljusaste minnen
Lägg fångsten vid min kaj
arför vissnar vissa löv i maj?
|
||||
2. |
||||
Tro inte jag står här utanför
Och följer varenda gest
Tro inte jag ser precis vad du gör
Så magisk - ja som folk är mest
Ditt rum är det enda på hyreshuset
Som lyser med det där speciella ljuset
Du kastar en kudde på din storebror -
Tro inte jag vet var du bor
Tro inte det är som du tror -
Det är ett läkande.
Något med adrenalin att göra
Och hjärtat - det är inte jag
Det sista jag vill är att något förstöra
Tro inte annat - jag ska
Ställa skrift rituellt så länge pennan är torr
Medan landningsställ fälls mot Bromma i norr
Det regnar som besatt så tro inte att
Jag står vid ditt fönster i natt
Tro inte det är som du tror -
Det är ett läkande.
Tro inte jag ser dig i lampans sken
När du stiger till sängs med din bok
En i publiken och en på en scen -
Så enkelt - är något på tok?
Som musan speglar en mytisk funktion
Speglas i rutan en typ av spion
Och asfalten spelar som film och fiktion
Sin blänkande midnattsblå ton
Tro inte det är som du tror -
Det är ett läkande.
|
||||
3. |
||||
Som en förhistorisk ödla i eftermiddagsdis
Dåsar Kullahalvön på ödlors vis
I Skäldervikens glittrande motljus i augusti
Och den varma vinden lekande precis som den har lust till
Och livet är den sång som aldrig spelas om igen
Jag kände sommaren så starkt som bara barn kan känna den
Och den där värkande törsten efter allt som måste ske
Mitt i det vackraste en levande människa kan få se.
Hennes pappa advokaten var med båten i Marseille
Hon gjorde inget särskilt mer än liftade med mig
Med fötterna mot handskfacket och kjolen sommarkort
Och vart var jag på väg? Mer än bort bort bort
Till när jag inte visste lika mycket som jag vet nu
Till en tid när allt var enklare - när jag var som du
Med de svarta ögonbrynen under luggens cendré V
ar hon det vackraste en levande människa kan få se.
Jag frågade om skolan - hon skrattade sådär
Den började i måndags men jag sitter ju här
Lova att du kör mig hem igen om en vecka
Vad heter du? sa jag - hon sa hon kallades Rebecka
Som den blanknötta kanten mellan krona och klave
Skär E6:an sitt snitt genom fullmogen havre
Vi lever våra liv nu - det är inte mycket mer med det
Än det vackraste en levande människa kan få se.
|
||||
4. |
Mellan Venus och kometen
02:12
|
|||
Mellan Venus och kometen klipper du ditt hår
Och skriver några brev till Nina
Mellan Venus och kometen ligger eviga år
Kom ihåg - några få var faktiskt dina
Tänk om jag tänker på dig? Tänk om jag tänker på dig?
Och om dina tankar är så låga som mina
Vissa säger jaså framför en Picasso -
Det är ramen som är det fina.
Tänk om varje gest styr dig närmare min plan
Du blåmålar våra gränser
Visst tänkte du på mig helt hastigt häromdan?
Som omloppsbanor och frekvenser
Hela djävla evigheten mellan Venus och kometen
Svämmar över av tankar och kvittenser
Och vi ser upp mot kometen och inser att vi vet en
Hel del om inkonsekvenser.
|
||||
5. |
Här - där - samtidigt
01:58
|
|||
Skratten genom fönstret stack som nålar
Stack stjärnor i lägenhetens aska
Han samlade försiktigt — glittrar — strålar
I en liten etikettlös flaska
Skriften ska försvaras mot för enkla strider
Poängen med att vända på bladet
Salig får se vad tiden lider
Men på samma plats i två tider?
Det var tvärtom han ville ha det.
|
||||
6. |
En spegel av din bild
04:02
|
|||
Om leendet är givet finns ett hjärta i behåll
I det långa perspektivet spelar årtal ingen roll
Den droppe som blir spilld finner vägen till sitt hav
Likt en spegel av din bild och en flisa därutav
Augusti rivs i flagor och höstguld fäller ut
Vi bär på våra sagor med en början och ett slut
Det lät förbannat vittnesgillt - du skrev det i min hand
Som en spegel av din bild av vårt spegelvända land.
Vi lekte evigt unga båda två - på varsitt sätt
Och alla andras tunga argument - de vägde lätt
Om sjön låg blank och stilla såg vi stormars fulla kraft
Vad sökte vi? Det lilla? Eller vad vi borde haft?
Inte sa jag kom kom och inte sa jag gå
Vi spelade som om rollerna var givna ändå
Det går troll i sommarnatten och måne i pupill
Och grålysningens vattenyta
Låg där som en spegel av din bild.
Nyanser i fraseringen, ett eko tar och ger
Och fattig är blott den som ropar efter mer
För tystnaden är vild och tanken vill så väl
En spegel av en bild - en flisa i en häl
Låt helgon gå på glas och lägg fram varje bevis
Men en viss sorts parafras kan inte säljas till något pris
Så länge vi kan leva - en spegel av min bild
En spegel av din bild - viskande, viskande, viskande.
|
||||
7. |
I en sekund av sanning
03:10
|
|||
Vart vill jag komma? Jag ser att du vet
Och jag tänker inte längre leka poet
För dagarna går - det är ostämda möten
Och katter som tassar runt den heta gröten -
Det här är en bra dag i ditt liv - okej?
Den låter dig älska med just mig
Och jag med dig - i en sekund av sanning.
Den här stan är full av ensamma själar
Och de som inte är ensamma tiger eller grälar
Instängda i sina invanda ramar
Och i trappen bredvid längtar någon efter kramar -
Låt oss bli de lyckliga undantagen - nu och här
Sängen är mjuk - lägg dig på magen med tårna isär
Nu och här - i en sekund av sanning.
Det är inte konstigare än så
Man kan göra så här när man är två
Egentligen går det alls inte an säger du
Men vi tycker ju bara om varann just nu
Du kastar med håret och skrattar - farligt fri och trygg
Och lägger händerna under kudden när jag pressar ner dig på rygg
På rygg på rygg - i en sekund av sanning.
|
||||
8. |
||||
Det var en varm augusti det året
Alla stjärnorna var tända
De älskade på järnvägsspåret
För att se vad som skulle hända
Bli inte förvånad när jag tror
Att vi en dag måste välja sida
I varje par ligger en triss och gror
Och en av tre ska lida
Taggar från nu och medeltida
Det sägs att hon är i USA.
De gjorde det en sista gång
Sedan for hon med hans inre
Med ett nattåg från en tom perrong -
Stockholm blev allt mindre
Där hon steg av var det sommar än
Och mandeln stod i mognad
Hon plockade fram sitt block igen -
Alla ord hon sammanfogat
Klart och kastat - aldrig noga
Det sägs att hon är i USA.
Hennes ryggsäck låg på stranden
Hade bleknat lite i färgen
Så många spår gick runt i sanden
Ut mot djupen - upp mot bergen
Hon blev ett namn på ett poliskontor
Inga papper var försvunna
Det år bara hon själv som vet var hon bor
Alla gränser är så tunna
Trängda känslor blir återfunna
Det sägs att hon är i USA.
Glöm inte att min doft och smak
Sprider sig som ringar över vatten
En svävar runt mellan golv och tak
En annan vakar genom natten
Glöm inte att vi möttes där
Vad man bär blir det man skänker
Vad man får blir svårt att inse
När man fortsätter och tänker
Hon släpper ringen i schaktet - den blänker.
Hon glömde bort vad man lever för
Men aldrig att berika
Varje litet hopp man bör
Göra allt för att undvika
Och de brev hon skrev ibland
Var konstverk, som kultur
Andra namn i andra land
Med en starkare kontur
Som det kan kännas - eller hur?
Det sägs att hon är i USA.
Material att sammanställa
Tunga laster att frakta
Må släktingar få gnälla
Hon är på plats för att förakta
Bryta ner och bygga upp igen!
Säg mig en konstnär som är bra!
Här är en vän du kan kalla vän!
Vad du vill ge ska jag ta
Det sägs att hon är i USA.
|
||||
9. |
Och den jag är
02:59
|
|||
Gör inte så där - inte när vi är här
Slår rosor ut som tokiga lär vi få besvär -
Ett läckert namn på ett teaterstycke
Men biljetten kostar aningen för mycket
Så jag ber dig kanske sluta
Men givetvis är det fritt fram att pruta på priset
På veckoparadiset.
Människan kvinnan - människan mannen -
Vad ska vi finna? Vi firar ner spannen
Men hinnan på ytan kan inte brytas
Och repet för kort för att säkerhetsknytas
Och den jag är är försvunnen
Och nere på botten av önskebrunnen
Glänser en muta i en klen valuta.
Och den jag är när du inte är här
Är en silhuett av en du har kär
Och den jag är när du inte förklätt mig
Har du aldrig mött - har du aldrig sett - nej
Och den du är ungefär och den jag är.
Gubbängengänget skrattar alldeles för högt
Och tuggummitjejerna tuggar förstrött
Den sista feministen konverterar till islam
Och Lennart leninist layoutar reklam
Under ledstjärnans julkuliss
Stegar tre vise män i sin kompromiss
Småbarnsjoller - alla föds i sina roller.
Jag är ett oexponerat framkallningspapper
Jag är en av alla blinkande Eiffeltornsattrapper
Och svaret på Hamlets kraniefråga -
Guds memoarer och livets låga -
En tävlande utan poäng
Och upptakten till en schlagerrefräng
Men egentligen - samma frågor igen och igen.
Och den jag är...
|
||||
10. |
Frön
01:57
|
|||
Jag samlade de finaste
Och blåste dem mot dig
Du sa med en sorts min att de
Lät väl rätt okej
Du satt där på min gärdsgårdsgrind
Med vatten kvar i kannan
Men orden flög som frön i vind
Och grodde hos en annan.
|
||||
11. |
Park av glas
03:05
|
|||
Fall i drömsnö — domino — kristallmassage ska om ni tror
På värmens skira hinna få kylan att försvinna —
Vinterljung blir guckusko — av kärlek griper falkens klo
Fontäner slår ur marken — från lärkträd faller barken —
Ringar in ett bortrullat körsbär — det mognar
I denna park av glas
Allt som går i kras blir bitar
Regnmonsun och livets bitar —
Helhet rinner bort.
Stilla nu i sällsam fred — tempelsanning — gudsbesked
För mycket att sortera under denna korta era
Orden skrivs i spindelväv som snärjer stjärnan smeksamt kräv
En hand på varje knäskål när natten doftar träkol —
Insekter ska söka sig mot elden intill döden
I denna park av glas
Hallonmungrimas att dricka
Sötma — sälta — evigt dricka —
Vinet rinner till.
Cittror klingar — hingstar skenar — Chongqing — Chiapas — Ale stenar
Lena aprikoser fäller färgen ut —
Knoppar brister vilt — vem menar väl? — att tukta späda grenar
Färd försenas — seglen revas — allt är slut
I denna park av glas raseras ett palats
Park av glas — seglats längs en regnbåge
Nakna bens reliker — Säg den tid som inte sviker
Sin historik — sin estetik — fnittret i en nektarbäck
Vita fjun från päronblom
Tårar som ett diktens bläck
Gråten som en egendom
Som dunstar bort från damm av salt
En bild av en bild — det är allt
Ett minne mister glansen
Och ögon öppnas mot honungsdansen.
|
||||
12. |
Anemon anemon
02:43
|
|||
Smultron i mitt knä
Andas andas
Drömmer du redan?
Måne i nedan
Segla båt av trä
Lyssna lyssna
Saliv på läppen
Segla skeppen.
Anemon anemon -
Innersta livet
Som smultron i sagan.
Droppande kran
Lyssna lyssna
Väktaren vaktar
Du betraktar
Full i fan
Andas andas
Slätaste siden
Vågor i tiden.
Anemon anemon -
Det är sagans skymning
Som viskar i ditt öra.
|
||||
13. |
Kan du se mig?
03:16
|
|||
Simmande genom sand, sand
Simmande genom pulvriserade
Rösen, är detta lyckans land?
Gränser så svårdefinierade
Lika för lika, bara välj
Vissa dagar spikar jag upp mig själv
För att se.
Om du kan se mig
Jag tänker inte skrika
Kan du se mig?
Eller är det bara jag som ser dig?
Ett tecken, en fyr, ett ljus
Skenet flackar över blå tapeter
Ett hav i varje hus och varje hav
Ruvar sina hemligheter
Var allt vi sa då bara spel?
Och om det var så
Är det bådas fel?
Kan du se mig…
Ansikte, ansikte
Jag kräver ett ansikte
Hänger på korset för Sverige i tiden
Simmar genom frihet i sand, sand
Ofärden i tiden, välfärdsindividen
Ansikte, ansikte
Jag kräver ett ansikte
Är gränsen överskriden och den sista vågen riden
Simmar genom frihet i sand, sand
För varje ny frihet får vi mindre tid.
Kan du se mig…
|
||||
14. |
Stanna för alltid
02:59
|
|||
Du kom med tåget och knackade på -
Gav mig en kram och steg in
Jag frågade om te går bra - jodå
Jag tog min kopp och räckte dig din
Med stift och tusch du tecknade ner
Din saga ren och klar
Jag bad att du skulle visa mig mer
Men du sa att du ville ha drömmar kvar
För drömmar är som såpbubblor - de spricker ju
Och jag ville...om jag bara kunde...säga det rakt ut...nu...
StannaI Stanna för alltid -
Du står tyst i hallen och trampar
Stanna! Stanna för alltid -
I natt lyser Aladdins lampa.
Är det inte sagolikt
Att vi lever i samma tid minsann?
Och är det inte sagolikt
Att vi sitter just här bredvid varann?
Och du kastade dig på mitt golv
Och skrattade porlande vatten
Och sa sim-sala-klockan är tolv -
Vi förvandlas om jag stannar över natten
Du strök mig över håret och såg på mig igen
Med ögon så förunderligt för mycket för en vän...
StannaI Stanna för alltid...
|
||||
15. |
||||
Hej jag är tillbaka och vakar vid din sida
Nyårsnatten brinner - vi har planer att smida
Jag älskar dig så innerligt och många fler därtill
Nu ska året förseglas med gravsten och sigill
Vi går vidare vidare vidare - framlänges tillbaka
Och kring oss hörs isarna sjunga och spraka
Låt oss slippa gå i klyschor och inövade svar
Låt oss lära oss ta vara på vad vi faktiskt har
Medan vi ännu har det kvar.
Vi vandrar i ett virrvarr av likartade drömmar
Sömnlöst vi sover på hjärtan som ömmar
Vi klär oss i fragment från en tid som löpt förbi
(och vem fan är då jag som formulerar mig som vi?)
I baren ringer hyllmetrar hyggliga viner
Medan snön skruvas ner som blinda serpentiner
I hangaren vägg i vägg förs nästa kalv till slakt
Och alla bar skrävlar med politikerförakt
Som om sista kortet vore lagt.
Jag sitter på lokal och du mittemot
Jag har varit genial - jag har varit idiot
Jag gjorde det med flit men kom ingen vart
Hur kan snön vara så vit när himlen är svart?
Hur ska vi då fånga det gångna året?
Var det det året vi älskade på järnvägsspåret?
Terese kom hem från Kerry - Desiré fick sitt barn
Och någon åkte vidare till Ramlösa kvarn
Leif har det bra - brorsan klistrar autografer -
Själv ristar jag rent makalösa epitafer
Nästa år ska någon grävas ner i Moder Jord
Så vad finns det för skäl att spara på ord?
Och du sitter vid mitt bord.
Packa passet och åk! Jag sa vänta lite grann -
Det finns ett New York men lika många Vejbystrand -
På en kort visit kommer året om en kvart
Hur kan snön vara så vit när himlen är svart?
Låt oss möta denna vår med tillförsikt och tröst
Låt oss visa att det går att hålla ut till nästa höst
Vi kan resa till Big Sur - höra dyningar bryta
Bara stå där inför Stilla Havets yta
Och jag tänker på allt vi kan visa varann -
Hemliga recept på det som inte går an -
Bergakungens sal och en stolthet i ryggen
Och en ärlig moral som silar myggen
Jag tänker på delfiner och på ödets timma
På alexandriner - på vingslag i dimma
Som dimma skingrar - och jag tänker på dina
Fötter och fingrar som jag känner som mina
Egna och jag tänker på en sommaräng
Och hon som byggde en himmelssäng
Och han som kallades Kung av Klarinett -
På avdelning 21 får han ännu en tablett
Ibland känns hela stan som ett vaxkabinett
Men hon som säljer rosor bär en dröm i sin bukett
Och plötsligt räknar alla ner från tio till ett
Och skyn exploderar i orange och violett
Och de samlar sig i fönstret - jag tar en cigarett
Varje fel i världen ska vändas till ett rätt
Men snart slocknar alla stjärnfall och knallarna dör
Och änglarna går hem - köper korv med tillbehör i kiosken utanför.
Men vi kan springa ut - berusade och unga
Och flingor av snö smälter på din tunga
Kom vi går hit! Och jag frågar - vart?
Hur kan snön vara så vit när himlen är svart?
|
||||
16. |
Flyg slända flyg (1997)
02:21
|
|||
Flyg slända - flyg inte tillbaka
Jag står till mina knän i goda råd
Men du har dina drömmar att bejaka -
Av drömmar ska du spinna livets tråd
Och tråden ödet spinner
Tvinnas med din egen
Likt strömmar i en flod som rinner
Stilla och förtegen
Och sedan bara försvinner
In i stora havet – tillbaka.
Flyg…flyg…flyg…flyg…
Så flyg slända flyg - du är tillbaka
Om du nu utan skam sa
Att detta är en ramsa
Av trams och trivialitetstirader
Du har ju köpt skiten och det är
Janne Linds ballader.
|
Streaming and Download help
If you like Kärt Besvär Förgäves - The '97 Sessions, you may also like:
Bandcamp Daily your guide to the world of Bandcamp